Som tyvärr slutade tragiskt och lite annorlunda.

Jag sänder över en tanke till alla som mår dåligt psykiskt och även fysiskt

Igår kväll ställde jag klockan så den skulle väcka oss runt halv sju snåret i morse. Japp klockan kan jag lita på den väckte oss minsann halv sju!

Men vad hände sen? Ja det kanske var någon virrig blondin som var lite trött när den ringde som bara stängde av den istället för att ställa om den på snooze? Så var fallet och när vaknade vi igen? Jo, runt 8 slog jag upp mina blå med en lätt hjärtklappning att jag skulle ha försovit mig. Studsade upp ur sängen för att skynda mig till tjänstehundsträningen som skulle börja 09.00 i Kista.

Kastade i mig en macka och te, packade till hundarna och sen bar det iväg.......

Ehhh glömde jag något? Så klart att jag gjorde, inte bara en grej!

- Mössa

- Vantar

- Ett viktigt papper till instruktören

- Körkort

- Plånbok

Blir jag trött på mig själv or whaaaat??? Gggrrrr.....Ingen bra start på dagen!

Landade runt 08.50 i Kista så mina stackars hundar fick en väldigt kort men intensiv morgonpromenad. KISS & BAJS = KLART!

Nu var vi redo för lite hundträning.....

Började dagen med signalövningen där man sätter ner hunden och går själv ner i låg ställning och sen är det lek med figurant.

Det gick väldigt bra, vi passade även på att träna på ordet LOSS. Där har jag varit slarvig vilket har resulterat att Ettan gärna går på kampgrejen igen & igen även fast vi har sagt LOSS.

Skärpning matte!!

Sen gick vi upp och ner i en gallertrappa som var några våningar upp.

Jag är väldigt nöjd med hennes insats där, Ettan har inga som helst rädslor för olika trappor alls.

Något som var nytt för mig är att jag som förare ska backa ner för trappan med hunden i kort koppel framför mig på väg ner. Jag trodde att vi bara kommenderade hunden bakom och gick ner men så var det alltså inte.

Backa i trappor är inte det lättaste.....

Men ner kom vi när jag höll koll på min ben.

Sen tränade vi patrullstig med en ljudfigurant, jäklar vad snyggt hon markerade var ljudet kom ifrån.....

Efter det körde vi en gemensam platsliggning, den var lite rörig man märkte att det var unga och orutinerade hundar....

Men sen fick vi till det och vi gick ut i sträckt koppel samt klev över hunden.

Ettan låg fint hela tiden men hon blev lite rastlös under väntetiden.....

Började då flörta med hunden brevid och bet i kopplet......  

Efter tjänstehundsträningen åkte jag till Stockholmsavdelningen för att träna lite lydnad med Garp. Det var andra hundar ute på plan men jag bestämde mig för att träna sonen lös.....

Började med att träna konskick sen körde jag position och lite annat smått och gott. Han var på superhumör!!

Oj, nu började klockan ticka på så jag kastade mig i bilen för att röra mig mot Vällingby och en hundpromenad.......

Efter den var det bara hem och duscha och byta kläder för att sen rulla mot Stäket och Annelies 50 års fest!

Nu sitter jag hemma efter tillställningen och kom just in från sista kvällsrundan.....

På den promenaden hände det här:

I huset bredvid mig där jag bor hör jag en kvinna som skriker när vi passerar nedanför balkongen, först tyckte jag att det lät som ett barn men efter några sekunder så hör jag att det är en kvinna som skriker och hon mår verkligen inte bra.

Jag tittar upp för att se var skriket kommer ifrån och jag konstaterar att det är högst upp i huset. Då hör jag att hon skriker: JAG HOPPAR

Tänker i mitt stilla sinne, du menar väl inte ut från balkongen?

Hon skiker igen: JAG TAR LIVET AV MIG; JAG HOPPAR!!!!

I samma sekund öppnas fönstret och ut kommer kvinnans halva kropp, hon hänger alltså utanför fönstret med halva kroppen.

Snett nedanför står jag och hundarna....

Hoppa inte vet jag att jag hann tänka, sen stannade jag upp och kollade uppåt då ser jag att hon ramlar in och stänger till fönstret....Eller om någon annan gjorde det vet jag inte! Jag stannar kvar på platsen en stund för att eventuellt kanske behöva ringa polisen och psykjouren.

Men jag hörde inget mera från lägenheten......

Så denna kväll går mina tankar till ALLA och åter ALLA som mår dåligt på ett eller annat sätt i livet.....Att ta sitt liv är ingen utväg säger man men just då så kanske den personen tyckte att det var rätt väg? Kände att det finns inga andra lösningar.....Precis som kvinnan i fönstret, men hon valde att inte hoppa denna kväll.

Tyvärr så har jag mist två väldigt nära anhöriga på detta sätt.....

Sara min allra bästa vän och barndomskamrat valde att ta sitt liv på Mors Dag för några år sedan hemma på sin toalett full av tabletter slutade hon att andas.

Micke min pojkvän som 1995 valde att ta en överdos på väg hem till mig.....

Ta hand om varandra.......