Men sen hamnade jag i riktigt jävlig deppression som gjorde mig instängd och ätandes mer och mer och mer! Den har nästan tagit mitt liv.....

I den var jag nog fast i drygt 2 år.

2 år utan träning, 2 år utan bra mat, 2 år med bara socker som huvudföda, 2 år i ett rent helvete.

Att ta tag i sitt liv när det inte ens finns ork att åka och handla eller städa gick bara inte.

Jag orkade inte göra något alls! Jag hade ont i knän, höft, rygg av allt jag skulle bära på varje dag!

Nu var det inte tal och viktväst eller benvikter nej nu var det ”bara” min egen kroppsvikt.....

Jag trodde aldrig att JAG skulle hamna i en sån situation, jag som mådde bra och hade det bra.

Numera är jag mera ödmjuk när folk säger att de mår dåligt!

Jag december 2008, då var det som värst

Men sen en dag när jag kände mig lite över vattenytan med huvudet så kom jag in på NMT sidan på nätet.

Då kände jag direkt: DET DÄR ÄR JAG!

Det där vill jag göra, men sen kom hjärnspökerna: JAG KOMMER ALDRIG FIXA DET. Jag är för tjock!

Tog mig i alla fall mod att ta mig till ett Basic pass (det fanns ingen rookie träning då)

Det var det värsta jag har gjort i hela mitt liv, jag tyckte det var sååå pinsamt att som 35 åring inte ens orka springa! Kände mig ännu fetare och mera misslyckad efter passet men då kom Bruno och ett ankare fram till mig och sa: Vi kommer dra igång en rookiecamp för otränade snart om du är intresserad.

Det kändes mera OK och en strimma av hopp tändes igen. För det sista man behöver i en svacka är ännu mera dåligt självförtroende.

Så jag tvekade inte en sekund att hoppa på campen. Började förra campen men tyvärr så drog jag på mig en ordentlig benhinneinflammation (inte så konstigt kanske) med den vikten och den tuffa träningen!

Så jag fick avbryta campen men det kändes rätt ok ändå.

Jag skulle minsann inte ge upp!

För detta var min present till mig själv, första steget i rätt riktning för att må bättre.

Eftersom det tog ett tag emellan de båda rookiecampen så hann jag gå ner några kilo till vilket säkert har underlättat min träning denna omgång.

Nu har jag ont för att det är träningsvärk:)

Denna rookie omgång har jag klarat med hjälp av er på NMT, mina peppande träningsvänner och mina andra vänner utanför NMT.

För det är ju trots allt instruktören som tänjer mina gränser varje pass och ankaret som peppar mig när det känns tungt.

Ni gör det också på ett sånt fantastiskt bra sätt, ALDRIG över gränsen utan perfekt varje gång.

Ödmjuka men ändå stenhårda! Snälla men ändå hårda!

Jag stannar för att jag trivs så bra med denna ordning och reda sen är träningsformen helt otroligt bra. Hela upplägget är så bra.

Sen blir jag något starkare, explosivare och lite snabbare för varje pass som går.

Denna träning får mig att må bra, ni får mig att må bra!

Jag klarade inte att gå björngång mer än 2-4 steg i början, nu fixar jag det!

Jag klarade inte att springa alls förut, nu fixar jag det!

Jag klarade inte göra armhävningar förut, nu fixar jag det!

Det finns inget som stoppar mig nu:=)

Tack NMT för att ni har förändrat mitt liv!