Hör pappans berättelse om deras resa......

A true story

One day a son asks his father: "Daddy, will you run the marathon with me?"

The father answers yes and both run their first marathon together.

One day, the son asks his father if he wants to run the marathon with him again and the father answers yes. They both run the marathon together again.

Then one day the son asks his father: "Daddy, will you run the Ironman Triathlon with me?" (the Ironman is the toughest...it requires a 4 km swim, 180 km biking and 42 km running).

The father says yes again.

This all sounds easy...but check this video.

Are you a hero?

Ser den ut så här fortfarande?

Nej så klart att den inte gör!

Jag har sedan stukningen i slutet av Januari inte tränat något, det känns så surt när jag hade kommit igång lite smått med löpningen och skulle börja med NMT igen.

Men foten går i första hand och jag vill inte ha en till stukning igen!

Jag gör mina små rehabövningar så jag ska få tillbaks rörligheten och styrkan i foten.

Jag går obehindrat men det gör satans ont om jag råkar snubbla till eller vinkla in foten i ytterläget.

Mitt stackars ledband är säkert 3 meter långt? Kanske en liiiten överdift?

Känns så i alla fall.

Idag var jag hos min naprapat som kollade på foten. Jag har fortfarande en viss svullnad och vätska kvar i leden men han tyckte att jag kunde försöka börja jogga lite smått igen på bra underlag. Det kan gynna svullnaden och kanske även vätskan som då kan ge med sig. Jag får inte springa för mycket runt 10-15 minuter max nu i början för att känna av lite.

Självklart kommer jag säkert känna av det i början men det gör inget, huvudsaken är att det inte gör ont av löpningen.

Så det är väl bara att ta på sig löparskorna och packa in sin stora röv i löparbrallorna och testa?

Håll tummarna - Det kan behövas......

Idag har jag & Nina tillbringat hela dagen med att glo på rottisar i alla storlekar och format.

Det var trevligt att träffa alla goa och glada människor.

Träning av mina egna hundar blev det inte idag förutom Ettan som fick komma in en stund i ridhuset bland alla rottisar.

Ettan hittade Annas dotter som kanske var fyra år?

Hon hade förmodligen godisrester i mungipan för Ettan ville hjälpa till och städa munnen:) 

Uppställning 9.30 imorse för tjänstehundträning.

Kallt i luften men ack så fin dag vi fick.

Jag var där lite tidigare än alla andra och tog min morgonrunda på plats istället för i Vällingby, jag gillar att gå på nya ställen....

......Ibland med livet som insats?

Vi alla 6 ekipage började med en kort promenad tillsammans, efter kanske 200 meter så skulle vi ha en fast bevakning.

Monica var figurant i skogen åt oss alla 5 kvarvarande ekipage.

Ettan hade full koll på figuranten, hon tog henne på både vind & ljud och sist självklart syn också.

Efter detta gjorde vi en platsliggning utan skott. Ettan låg i mitten, mellan Puma & Nisse.

Vi stod kvar vid hundarna och jag lade till lite störning på henne i mitten, hon låg kvar jättefint hela tiden.

Sen band vi upp hundarna i basen.

Puma somnade till lite på sin sköna jacka!

Sen körde vi vindmarkeringar med hundarna resten av tiden denna soliga sköna dag.

Om jag skulle skriva i min blogg att idag satt jag i en lång bilkö för att det låg en gubbe i permobil längst fram så skulle ni säkert tänka "Säkert"

Men nu råkar det vara sant! Se och le.....

Mot rondellen......

Tänk på väjningsplikten för guds skull

Japp in i rondellen, glöm inte att kolla åt både höger & vänster....

Tur att jag skulle höger i rondellen annars hade jag väl legat kvar bakom honom ännu?